FAMILJ 2023-03-01 KL. 14:56

Kramen som terapi – så påverkas vi av närhet

Av Martin Wingren


Beröring är livsviktigt för oss, både fysiskt för att sänka blodtrycket och socialt för att skapa samhörighet, enligt hjärnforskaren Helena Backlund Wasling. Någon som arbetar med att ge närhet i sitt yrke är kramhealern Jenny Molin. ”Det stressar ner folk”, säger hon.

Kramen som terapi – så påverkas vi av närhet
Helena Backlund Wasling. Foto: Max Brouwers

Jenny Molin gick själv genom en tuff period och det var när bästa vännen höll om henne som hon kunde släppa saker som var tuffa, berättar hon.
– Det gjorde att jag slappnade av och då tänkte jag att det säkert är fler som skulle behöva detta. Så jag började med några ”test-kunder”, säger Jenny Molin som är kramhealer och livscoach.

Kramterapi, eller cuddling, går ut på att genom närhet få folk att slappna av, berättar Jenny Molin.
– Det varierar beroende på vad de som kommer hit har för behov. Det finns de som vill stressa ned, de som varit ensamma väldigt länge. Deras kroppar skriker efter närhet. Vi ligger nära och andas tillsammans, jag ger lite kli i håret och på ryggen och håller om personen, säger hon och fortsätter:
– Närhet stressar ned dig, jag är även livscoach så vi pratar också om de känner att de behöver det.
Hjärnforskaren och docenten i fysiologi Helena Backlund Wasling föreläser om vikten av beröring och sociala relationer. Från att du är nyfödd så är beröring livsnödvändigt, menar hon.

– Beröring är språket man har att använda sig av, för att säga att ett barn inte behöver oroa sig, för att det ska få en anknytning och känna tillhörighet. Din hjärna och ditt nervsystem utvecklas inte normalt om du inte får denna initiala kontakt och det blir svårare att hantera stress och smärta och motgångar i livet, säger hon.

Senare i livet har beröring flera funktioner, berättar forskaren. Det kan handla om små rörelser för att skapa en känsla av generositet och bygga samhörighet.
– Beröring bygger relationer mellan människor. Det innebär inte att vi ska stå på våra arbetsplatser och kramas men man kan använda beröring i det lilla. Som att vidröra axeln när man vill betona något eller någons arm en halv sekund samtidigt som man frågar: ”Ska jag hämta kaffe till dig?”, säger hon.

Enligt henne har beröring fysiologiska effekter såsom minskad hjärtfrekvens, sänkt blodtryck och minskade stresshormoner, så länge det är en ömsesidigt accepterad beröring, betonar hjärnforskaren. Det finns många sociala variabler i det som gör ämnet komplext.
– På många arbetsplatser i USA och Storbritannien och även universitet har man satt förbud mot beröring av rädsla. Me too-uppropet var otroligt viktigt men det har lett till en generell misstro mot män som använder beröring på det sättet jag nämnde på arbetsplatsen, säger hon.

Tillbaka till kramhealern, så är det viktigt för Jenny Molin att strikt markera var gränsen går för närheten. Kunderna skriver på ett avtal innan mötet.
– Så att inga missförstånd ska uppstå. Det är en fördom folk har: ”Går det inte överstyr?”. I början innan jag utformat avtalet och hur jag skulle bemöta kunderna så fick jag olämpliga frågor, säger hon.

Som en del av researchen inför boken ”Närmare”, utgiven år 2019 och som bland annat handlar om hur viktigt det är att vi rör vid varandra i samhället, så var Helena Backlund Wasling bland annat med på ett kramkalas, eller ”cuddling party”. Hon tycker att kramterapi kan fylla en funktion för personer som har svårt att få närhet på annat sätt.
– Behöver man få ned sin puls och sitt blodtryck så kan det fylla en funktion, precis som att man går på mindfulness eller något annat så kan man ta en halvtimmes session med kramar, säger hon.